måndag, september 20th, 2010...22:04

Det är fel att Sverige importerar genmodifierade grödor!

Jump to Comments

Varje dag sker en stor import av genmodifierade grödor till Sverige. En import som påverkar allt levande, inklusive oss människor.

Genmodifierade grödor, GM-grödor, har under den senaste tiden fått ett stort fäste i amerikanska länder. En GM-gröda är en gröda som har förändrats i sin arvsmassa och därför fått andra onaturliga egenskaper som den aldrig hade kunnat framställa själv. Man har bland annat skapat grödor som är resistenta mot starka insektsgift. Denna påverkan ger en ökad produktion men den kan ha förödande konsekvenser. Eftersom den inte har testats under en längre period är kunskapen begränsad om hur den påverkar andra växter och djur i dess omgivning. Men det man vet är att de kan korsa sig med andra grödor och kan därifrån ta över och utrota dem.

Sverige har med klartext sagt nej till en produktion av dessa ”tillfixade” grödor. Naturvårdsverket uttrycker sig tydligt om riskerna med en minskad genetisk variation och minskade populationer. De är även tydliga med att den forskning som sker i Sverige om GM-grödor sker inom stängda laboratorium, utan risk för att de kan komma ut i naturen och rubba vårt ekosystem.

Även om Sverige har gjort det tydligt om vad vi tycker om genmodifierade grödor sker det en stor import av varan. Då kan man undra var all denna mat tar vägen. För om vi inte vill producera det själv, hur kan vi då vilja äta det? Vill vi äta mat som bygger på konstgjorda ämnen som vi saknar kunskap om? Svaret är enkelt, vi äter det eftersom vi inte vet om det. Det är lätt att dölja de saker som händer indirekt. Vi konsumenter i Sverige har ett förtroende för livsmedelsindustrin och när vi köper kött oroar vi oss inte för vad djuret har ätit. För det är precis vad importen går till: djurfoder.

Det är ifrån Brasilien som det mesta av fodret importeras. Enligt den lokala tidningen Bohuslänningen importeras 44 000 ton soja till köttproduktion i Västra Götaland, siffror som chockerade många när de blev offentliga. Det som är speciellt farligt med det genmodifierade fodret i Brasilien är att det klarar otroligt starka kemikalier. Kemikalier som har bevisats döda visa av arbetarna på fälten.

Lantmännen är en av de största köttproducenterna i Sverige och tyvärr en av dem som köper det genmodifierade fodret. I artikeln i Bohuslänningen uttalade sig Kjell Larsson vid Lantmännen i Stockholm och LRF: s regionchef om frågan.  De hävdar att de vet om kemikalierna i Brasilien och att de försöker förändra situationen. Anledningen till att de inte vill avbryta sin handel med Brasilien handlar om prishöjningen som vanligt foder hade fört med sig.

LRF: s regionchef sa i intervjun ” För oss är det här också en prisfråga. Ska vi bli utkonkurrerade totalt eller ska vi fortsätta att slåss när priset avgör?”.

Jag anser att detta inte borde vara en prisfråga utan en fråga om de mänskliga rättigheterna. Arbetarna på fälten utsätts för växtgiftet Paraquat, ett gift som är förbjudet i Sverige. Anledningen att det är förbjudet är att det har dokumenterats att det kan åstadkomma nervskador, cancer och många olika kroniska sjukdomar.

Men Rune Lanestrand, förespråkare för giftfri odling, hävdar att det inte bara de som är i direkt kontakt med grödan som kan påverkas. Han påstår att vi som äter kött från djur som är uppföda av GM-grödor kan drabbas av dess restprodukter. Den genmodifierade sojan som är resistent mot växtgifter innehåller också en antibiotikagen som ger ökad resistens mot antibiotika hos både djur och människor, något han är djupt oroad över.

Så var dras gränsen? När ska vi sluta dra täcket över huvudet och gömma oss i omedvetenhet? Jag vet, du vet, de vet och staten vet, men ingenting sker. Ingen verkar bry sig så länge som det inte inträffar något som kommer upp i media. Så länge ingen i Sverige skadas av köttet så verkar det inte spela någon roll. Jag tycker att det är fel att Brasiliens regering tillåter gifter som skadar de djur och människor som bor där, men vi kan inte säga att vi är oskyldiga. Efterfrågan leder till produktion men det verkar inte som Sverige tar något ställningstagande till detta. Lantmännen skyller på produktionskostnader men Rune Lanestrand påstår att om de hade köpt vanligt foder hade priset ökat mellan 7-20 öre/kg beroende på vilket djur det var. Det handlar om några fjuttiga ören för att köpa mat utan kemikalier som kan påverka oss och som med stor sannolikhet har påverkat någon förre oss. Genmodifierade grödor är fel, något som fler borde ta ställning till.

Efterfrågan leder till produktion: Du kan göra ett ställningstagande nästa gång du står vid köttdisken.

/Emmy Gervard



5 Comments

  •   agnesia
    september 21st, 2010 at 10:57    

    Tesen visar tydligt vad du tycker och vad du menar eftersom du uttrycker det konkret, den behöver definitivt inte förtydligas. Jag tycker absolut att dina argument är logiska och starka, jag har själv läst lite om det här och tycker att det är hemskt att vi bara blundar för det. Speciellt starkt blir det när du tar upp det här om fältarbetarna som dör av kemikalierna, och när man läser om detta i din text förstår man precis varför du är så tydlig med vad du vill i tesen! Jag gillar att du använder stöd för dina argument via tidningsartiklar, det är något jag också har gjort i min debatt. Olika tidningar kan ju ge information från olika vinklar och dessutom intervjuar de folk som är kunniga om sakerna.
    Jag anser att det är tydligt att du anpassar dig efter dina mottagare eftersom du använder dig av fakta, förklarar dina åsikter väl och skriver på ett formellt och lättförståeligt sätt.
    Det är tydligt att du använt dig av skrivsättet ”debattartikel” eftersom du har en rubrik, en liten inledning och sedan själva huvudartikeln.
    Texten är intressant eftersom den handlar om saker som angår hela Sveriges befolkning och att det händer nu. Jag tycker att du ger ett seriöst och kunnigt intryck eftersom du baserar dina argument på fakta och visar väl var du fått det ifrån.
    Jag blir absolut övertygad, jag kollar alltid på förpackningarna i affären och läser hur djuren blivit uppfödda, jag tycker det är viktigt att ta ställning och ansvar. Efter att ha läst denna artikel kommer jag kolla ännu med noggrant.

  •   louise
    september 26th, 2010 at 14:38    

    Hej Emmy
    Du frågade om jag ville läsa din artikel, vilket jag nu har gjort. Om du någonsin oroade dig för om din artikel var svajig eller inte riktigt bra, så sluta. Du grep mig direkt, detta är ett ämne som jag om jag ska vara ärlig vet för lite om. Det är något som alla människor kan påverka. För är det inte vi konsumenter som bestämmer vilket kött som ska ligga i diskarna. Vi behöver ju faktiskt inte köpa det. Jag tycker din debattartikel var bra, gripande och väldigt bra strukturerad. Den är också skriven på ett sätt som gör att alla människor kan läsa den och förstå, ändå är den inte över tydligt. Det som är pricken över i:et är dina länkar och argument i artikeln. Din tes är också bra, den får en att vilja läsa direkt.
    Tack för att du öppnade mina ögon för verkligheten lite till!
    / Louise

  • Hej!
    Jag håller med dina responsgivarare om att din tes är klar och tydlig och att din argumentation är övertygande.
    Vad gäller din användning av källor har jag både beröm och invändningar: Du använder de två första smidigt och elegant. Den sista funkar, men jag hade velat att du presenterat den mer. Vem är han (yrke)? Vad är det som du länkar till (artikel i vilken tidn)? Jag vill gärna veta vad jag kan förvänta mig innan jag tar ställning till om jag ska klicka på länken.
    Vad gäller den första källan har du rätt i att man testar GMO-grödor under mycket kontrollerade former, men det sker inte bara i laboratorier utan även i fältförsök.
    Vad gäller den andra källan blir jag lite osäker kring vad som menas. Den intervjuade säger väl att den soja (44 ooo ton) som importeras inte är genmodifierad, men att han är bekymrad över gifterna. Men i din tredje källa och även i din egen argumentation känns det som om ni menar att den där sojan ändå är genmodifierad. Eller missförstår jag er?
    I din andra källa hittade jag ett uttalande som verkligen stärker ditt påstående att vi konsumenter kan påverka: ”Kjell Larsson vid Lantmännen i Stockholm säger att man nog fokuserat för lite på kemikaliefrågan i Brasilien, men att man känt till den under tre år.

    – Arbetsmiljön på odlingarna där borta inte är bra, men vi jobbar på att förändra den. Sedan länge är all soja vi importerar därifrån GMO-fri.

    <b– I den mån kritiken om gifter är berättigad ska vi bli bättre. Så bra som våra kunder kräver."<b

    Din text ger ett mycket trovärdigt och påläst intryck. Ditt språk fungerar bra och du använder dig av flera retoriska knep som förstärker ditt budskap: bl.a. dina retoriska frågor och din avslutande uppmaning till läsaren – de är jättefina!

  • Det är fel att Sverige importerar genmodifierade grödor!
    Varje dag sker en stor import av genmodifierade grödor till Sverige. En import som påverkar allt levande liv stryk gärna ”liv” (alt ”levande”) – annars blir det dubbelt: liv som lever, inklusive oss människor.

    Genmodifierade grödor, GM-grödor, har under den senaste tiden fått ett stort fäste i amerikanska länder. En GM-gröda är en gröda som har förändrats i sin arvsmassa och därför fått (delvis istället för andra?) andra onaturliga egenskaper som den aldrig hade kunnat framställa själv. Man har bland annat skapat grödor som är resistenta mot starka insektsgift. Denna påverkan ger en ökad produktion men den kan ha har förödande konsekvenser. Eftersom den inte har testats under en längre period är kunskapen begränsad om hur den påverkar andra växter och djur i dess omgivning. Men det man vet är att den kan korsa sig med andra grödor och kan därifrån ta över och utrota dem. (kanske ska man inte använda ”den” utan ”de” för det finns väl många sorter? tydlig och bra förklaring av farorna! det känns som du är väl påläst och du förklarar pedagogiskt)

    Sverige har med klartext sagt nej till dessa ”tillfixade” grödor. Naturvårdsverket uttrycker sig tydligt om riskerna med en minskad genetisk variation och minskade populationer. De är även tydliga med att den forskning som sker i Sverige om GM-grödor sker inom stängda laboratorium, utan risk för att de kan komma ut i naturen och rubba vårt ekosystem. (jag såg inte så tydligt på den sida som du hänvisar till att de verkligen säger nej, men precis som du skriver var de mycket tydliga med att vi ska vara mycket försiktiga med GMO-grödor och de vill att man noga ska forska kring dem först)

    Även om Fast även om Sverige har gjort det tydligt om vad vi tycker om genmodifierade grödor sker det en stor import av varan. (snygg övergång från förra avsnittet, binder ihop fint!) Då kan man undra var all denna mat tar vägen. För om vi inte vill producera det själv, hur kan vi då vilja äta det? Bra tankeväckande (och retorisk) fråga till läsaren! Vill vi äta mat som bygger på konstgjorda ämnen som vi saknar kunskap om? Svaret är enkelt, vi äter det eftersom vi inte vet om det. Snyggt! Elegant fråga med svar! Det är lätt att dölja de saker som händer indirekt. Vi konsumenter i Sverige har ett förtroende för livsmedelsindustrin och när vi köper kött oroar vi oss inte för vad djuret har ätit. För det är precis vad importen går till; (: istället för 😉 djurfoder.

    Det är från Brasilien som det mesta av fodret importeras ifrån (dubbelt med både ”från” och ”ifrån”). Enligt den lokala tidningen Bohuslänningen importeras 44 000 ton soja till köttproduktion i Västra Götaland, siffror som chockerade många när de blev offentliga (effektivt att du berättar hur folk reagerat känslosamt – det tror jag här smittar av sig på läsaren). Det som är speciellt farligt med det genmodifierade fodret i Brasilien är att det klarar otroligt starka kemikalier. Kemikalier som har bevisats döda visa av arbetarna på fälten (här sker väl en glidning, du utnyttjar materialet för egna syften, det låter övertygande men granskar man källan så säger han väl att de inte importerar genmodifierade grödor?).

    Lantmännen är en av de största köttproducenterna i Sverige och tyvärr (elegant att skjuta in ”tyvärr”) en av dem som köper det genmodifierade fodret. I en artikel i Bohuslänningen (samma artikel eller en annan?) uttalade sig Kjell Larsson vid Lantmännen i Stockholm och LRF: s regionchef (är det två olika personer men bara en nämns vid namn? kanske behövs inte namn utan bara titlar, svårt för läsaren att hålla reda på namnen, men kanske kan de ge ett noggrant intryck …) om frågan. De hävdar att de vet om kemikalierna i Brasilien och att de försöker förändra situationen. Anledningen till att de inte vill avbryta sin handel med Brasilien handlar om prishöjningen som vanligt foder hade fört med sig.

    LRF: s regionchef sa i intervjun ” För oss är det här också en prisfråga. Ska vi bli utkonkurrerade totalt eller ska vi fortsätta att slåss när priset avgör?” (det är den andra artikeln väl? i så fall länka till den från I en annan artikel i Bohuslänningen).

    Jag anser att detta inte borde vara en prisfråga kommatecken utan en fråga om de mänskliga rättigheterna. Arbetarna på fälten i Brasilien utsätts för växtgiftet Paraquat, ett gift som är förbjudet i Sverige (fint, låter väldigt insatt). Anledningen att det är förbjudet är att det har dokumenterats att det kan åstadkomma nervskador, cancer och många olika kroniska sjukdomar (övertygande, bra!).

    Men Rune Lanestrand (denna länk är inte lika lyckad, jag undrar vad jag skulle kunna hitta här, ge honom också en titel eller liknande så man vet varför hans åsikt är relevant) hävdar att det inte bara de som är i direkt kontakt med grödan som kan påverkas. Han påstår att vi som äter kött från djur som är uppföda av GM-grödor kan drabbas av dess restprodukter. Den genmodifierade sojan som är resistent mot växtgifter innehåller också en antibiotikagen som ger ökad resistens mot antibiotika hos både djur och människor, något han är djupt oroad över. (bra att du här talar om att han är djupt oroad, det engagerar och smittar!)

    Så var dras gränsen? När ska vi sluta dra täcket över huvudet och gömma oss i omedvetenhet? Jag vet, du vet, de vet och staten vet, men ingenting sker. Ingen verkar bry sig så länge som det inte inträffar något som kommer upp i media. Så länge ingen i Sverige skadas av köttet så verkar det inte spela någon roll. (Slagkraftigt! Får oss att skämmas lite och vilja skärpa oss, bli bättre/mer etiska konsumenter!) Jag tycker att det är fel att Brasiliens regering tillåter gifter som skadar de djur och människor som bor där kommatecken men vi kan inte säga att vi är oskyldiga. Efterfrågan leder till produktion men det verkar inte som Sverige tar något ställningstagande till detta. Lantmännen skyller på produktionskostnader men Rune Lanestrand påstår att om de hade köpt vanligt foder hade priset ökat mellan 7-20 öre/kg beroende på vilket djur det var. Det handlar om några fjuttiga ören för att köpa mat utan kemikalier här blir jag lite osäker, handlar det om kemikalier eller om genmodifierat, visst hänger det ihop eftersom de genmodifierade grödorna tål starkare gifter, men här känns det nästan som om du menar att det är samma sak?) som kan påverka oss och som med stor sannolikhet har påverkat någon förre oss. Genmodifierade grödor är fel, något som fler borde ta ställning till.

    Efterfrågan leder till produktion: Du kan göra ett ställningstagande nästa gång du står vid köttdisken. Myckat elegant Emmy! Ditt avslut engagerar! Jag tror att fler konsumenter vill göra mer medvetna val efter att ha läst din artikel!

    Du har med alla delar: tre argument för din tes och ett motargument som du smular sönder.

    Din tes är tydlig och din rubrik stämmer med den. Förslag på hur din rubrik skulle kunna bli ännu bättre: skriv något slagkraftigt med utropstecken som passar med din jättelyckade avslutning: att vi som konsumenter kan få stopp på genmodifierade grödor genom att inte köpa dessa.

    Du har en tydlig röd tråd och fungerande disposition. Tips: Du skulle med hjälp av metaformuleringar (jag börjar med att …, mina argument för detta är att …, avslutningsvis vill jag hävda att …) ännu mer kunna understryka din disposition. Kanske skulle din artikel (och kanske framför allt ditt muntliga anförande) kunna bli ännu mer effektivt om du sa att Jag har tre argument för … Mitt första argument är … och Lantmännen hävdar att … men då svarar jag eller mitt argument mot detta är … eller något liknande. Förstår du hur jag menar?

    Sammantaget: Din text är välformulerad och känns kunnigt skriven.

    Medveten, intresseväckande och bra inledning och en jättefin avslutning!

    Jag tycker att du använder dig av retoriska knep på ett effektivt och medvetet sätt och din argumentation känns övertygande. Artikeln var intressant och engagerande och jag har lärt mig flera nya saker! Tack för att jag fick läsa!

  • En liten kommentar till: skriv i texten eller i slutet av texten mer exakta uppgifter om varifrån artiklar och webbsidor är tagna. Om länkarna så småningom bryts (de gör de ofta) ska man ändå ha en chans att hitta ditt material.
    Alltså: skriv artiklarnas rubriker, när och var de publicerats, av vem de skrivits …

Trackbacks/Pingbacks

  1. Read me » Länk till min kamratrespons
  2. Louise Selméus » Blog Archive » Kommentar till Emmy

Leave a Reply